En anställds olika faser

Provanställd

Kommer till jobbet i tid. Går hem lite för tidigt. Tar långa luncher utanför jobbet. Större delen av livet tillbringas fortfarande utanför jobbet. Har inget riktigt ansvar. Lycklig att få göra vad som helst, som att ta bort smulor ur ditt tangentbord. Kan inte fatta hur hon/han kan få så bra betalt för att prata med kompisar i telefon och surfa på internet hela dagaran. Livet är toppen!

Vikarie

Kommer och går i tid. Känner sig betydelsefull när chefen ber honom/henne att jobba över och tackar ja till detta utan att tveka. Skryter för sina vänner, “det är jag som väljer typsnittet till företagspresentationen”. Tycker att 200 kronor i bonus är ett bevis på att han/hon är oumbärlig för företaget. Äter ibland vid skrivbordet. Tycker livet är ganska skönt.

Arbetare

Går sent ibland. Sjukanmäler sig inte längre för att få en dag ledigt. Tar fullkomligt ansvar för meningslösa projekt, som att byta “Systemgrupp” till “Teknikgrupp” i företagets alla dokument. Kommer fortfarande till jobbet med baksmälla. Det sociala livet försvinner utan att han/hon märker det. Blir upphetsad för en ynka löneförhöjning och en liten befordran. Livet är bra.

Löntagare, fas 1

Kommer tidigt ibland. Går tidigt ganska ofta. Äter lunch vid skrivbordet varje dag. Har bara en eller två vänner kvar utanför jobbet. Är faktiskt ansvarig för riktigt arbete som, om man hårddrar det, inte kommer att skada företaget något nämnvärt. Har fortfarande tid att utnyttja företagets rabatter till t.ex. hockeymatcher. Livet är okej.

Löntagare, fas 2

Kommer tidigt. Vanligtvis den siste som går hem. Livet upptas av rapporter som innehåller en massa meningslösa tabeller med siffror. Hela självkänslan bygger på företagets och överordnades erkännande. Spenderar hela lönen på status- och imageprylar. Är helt överhopad med arbete, och älskar det. Kan inte göra något annat än att kollapsa framför tv för att titta på såpor de få timmarna hon/han är hemma. Livet är stressigt.

Löntagare, fas 3

Samma som fas 2, med undantag av att deras arbete faktiskt har betydelse för firmans framgångar. Tycker inte jobbet är roligt trots att lönen är obscen och det håller dem borta från makan/maken hela dagarna. Funderar på att säga upp sig, men har stora amorteringar och vill inte avstå från hemmabion. Vet inte vad hon/han skall ta sig till en ledig dag. Livet är ett helvete.

Chef

Talar om för andra vad de skall göra. Älskar makten. Måste regelbundet bevisa sin förträfflighet för cheferna längre upp i hierarkin. Arbetar alltid sent för att göra det riktiga jobbet som aldrig hinns med under dagen. Har fem gånger fler affärsmässiga kostymer än vänner. Familjelivet håller på att rasa. Livet är stressigt.

Mellanchef

Ägnar hela dagarna åt att beskriva saker med slagord. Betraktar nyckelpersoner, pennor och innehållet i en återvinningstunna som resurser. Arbetar fortfarande sent, men bara om det gäller en konferens eller en kund. Ibland på vintern hinner han se solen, helt olikt löntagare, fas 2 och 3, och chefer. Har inga vänner och inget familjeliv. Livet är okej.

Högre chef

Tycker om att läsa rapporter och prata på möten. Lämnar oftast jobbet i tid, utom när hon/han går tidigt för att spela golf med andra högre chefer. Äger inte längre några jeans. Kan inte komma ihåg att hon/han någonsin har åkt med kommunala färdmedel. Livet är bra.

Verkställande chef

Trots att hon/han har en enorm förmögenhet och vuxna barn, väljer hon/han änså att gå till jobbet, för att det är roligt. Säger saker som: “Vi behöver öka marknaden i Liberia” och under de följande månaderna kommer detta att hända. Om det inte gör det, säger han: “Varför ökar inte marknaden i Liberia?” Mirakulöst nog, händer just detta, och den verkställande chefen kallas visionär. Livet är toppen.

error: Innehållet är skyddat!