Finska – det nya världsspråket?

”Har tiden kommit för det finska språket att intaga platsen som ett världsspråk?” Det är uppenbart att det är svårt att besvara en sådan fråga med säkerhet. För ögonblicket verkar det att finnas flera faktorer som förhindrar en sådan utveckling.

För det första talas finska endast av 0,05 procent av världens befolkning; för det andra kan man inte lära sig språket på tio enkla lektioner; för det tredje finns det fortfarande finländare som inte förstår språket. Även om finskans utveckling har varit en aning långsam finns det emellertid finländare som poängterar att den har följande fördelar som ett världsspråk:

1. Det är frågan om ett till väsentliga delar logiskt språk. Reglerna är absoluta och står fast i alla situationer, utom när det är fråga om undantag.

2. Det är ett välljudande språk. Med andra ord, det är skönt för örat. Detta tack vare sitt överflöd på vokaler, som utesluter fula konsonantsammandragningar. Det föreslogs nyligen att man skulle exportera några vokaler till Tjeckien, där man håller på att få ett underskott på dem, och importera några tjeckiska konsonanter istället, men förhandlingarna bröt samman på ett tidigt stadium. Finländarna ville inte ha något att göra med ett språk där man kallade glass ”zmrzlina”, medan tjeckerna i sin tur misstrodde ett språk som kallade den ”jäätelöä”.

3. Det är ett koncist språk. Ett finskt ord kan betyda flera olika saker på engelska. Varför förlora tid och energi med att säga ”den kommitté som sköter förhandlingarna angående upphörande av fientligheterna” när man kan använda ett enkelt litet ord som ”aseleponeuvottelukomitea”?.

4. Att lära sig finska ger självförtroende. Om du kan lära dig finska kan du lära dig vad som helst.

I ljuset av dessa fakta kan man prompt gå med på att införandet av finskan som världsspråk skulle vara en välsignelse för mänskligheten i allmänhet. Det problem som vi då ställs inför är att förmå de resterande 99,95 procent av världsbefolkningen att lära sig finska. Vi har beslutat att i detta avseende låta världen komma i åtnjutande av våra erfarenheter med språket, och efter några månader av intensivt (ibland till och med desperat) forskningsarbete har vi utvecklat följande metod att attackera det som hittills har visat sig vara ett av världens mest formidabla språkliga hinder:

Substantiv och deras kasus

Kom ihåg – Självförtroende är nyckeln till framgång. Tveka aldrig. När du är på vippen att använda ett substantiv bör du snabbt tänka efter enligt följande mönster:

• Vilket är motsvarande substantiv på finska?

• Singular eller plural?

• Vilket kasus? (nominativ, ackusativ, genitiv, essiv, partitiv, translativ, inessiv, elativ, illativ, adessiv, ablativ, allativ, abessiv, komitativ eller instruktiv)

• Är det möjligt att låta bli att använda substantivet?

Efter att ha övervägt detta under den allmänt kända bråkdelen av en sekund, andas du djupt in och uttalar den första halvan av substantivet med djup röst som efter hand minskas till en hes viskning när kasusändelsen uttalas. Denna metod att demonstrera din skicklighet i att använda kasus kan rekommenderas som absolut säker, eftersom, trots att du själv inte kan bevisa att du gjorde rätt, inte heller en finne eller någon annan kan bevisa att du gjorde fel. Framför allt, se självsäker ut.

Räkneord

Ytligt sett finns det få likheter mellan det finska systemet och det engelska. Till exempel:

one – yksi

two – kaksi

three – kolme

four – neljä

five – viisi

six – kuusi

seven – seitsemän

eight – kahdeksan

nine – yhdeksän

ten – kymmenen

En närmare granskning avslöjar emellertid följande fakta som kan vara till nytta för nybörjaren:

• ”kolme” och ”three” har vardera fem bokstäver.

• ”viisi” och ”five” har båda bildats kring bokstaven ”v”.

• ”seitsemän” och ”seven” har uppenbarligen ett gemensamt ursprung (synbarligen ett ord som börjar på ”s” och slutar på ”n”)

Andra ledtrådar för inlärning av räkneord

Glöm de engelska räkneorden helt och hållet. Då måste du lära dig de finska istället. Om ett sådant radikalt steg förorsakar dig svårigheter när du senare skall tala engelska kan du lätt använda dig av en finsk-engelsk ordbok, eller, när det gäller räkneord på upp till tjugo, använda dina fingrar och tår.

Slösa inte bort din tid med att lära dig räkneord på över tjugo miljoner. Det är osannolikt att du kommer att ha så mycket pengar.

Månader och dagar

Säg ”första dagen”, ”tredje dagen”, ”andra månaden”, ”nästsista månaden” etc. Detta besparar dig två år av inlärning av namnen och låter den du talar med göra allt arbete.

Det direkta objektet

De flesta finska grammatikböcker är speciellt lättförstådda när det gäller det här. Det står ungefär så här: På finska kan det direkta objektet (allmänt kallat ackusativobjekt) vara i nominativ, genitiv eller partitiv. För att göra det hela mer lättförståeligt kallas nominativ och genitiv för ackusativ. Det finns också ett riktigt ackusativ som inte kallas någonting alls. Stor försiktighet är av nöden när man tolkar grammatiska termer. Om du ser ordet ”ackusativ” kan det betyda nominativ eller genitiv, men aldrig ackusativ; termen ”nominativ” kan betyda ackusativ eller möjligen nominativ; ”genitiv” kan betyda ackusativ eller helt enkelt genitiv medan partitiv alltid kallas partitiv fastän den kanske är ackusativ.

Verb

Det bästa rådet är: Använd inte verb överhuvudtaget. Ibland kanske du finner det lite svårt att föra någon längre konversation, men flitigt övande gör dig skicklig (vi sänkte antalet fel med 20 procent när vi kom på metoden att utelämna verb. Man kan skära ned ytterligare 15 procent genom att utelämna alla adjektiv, adverb och pronomen, fastän konversationen tenderar att komma på en ganska låg nivå om du inte är skicklig med händerna).

Uttal

Några svåra ljud:

• ää – som ”e” i ”expatiatory”, men längre och intensivare. Munnen öppen så mycket som möjligt.

• äy – till hälften palatalt, till hälften alveolart, till hälften dentalt. Föraktfull min.

• yö – var mycket försiktig med detta.

• uu – som på arabiska.

• r – starkt rullande. Löständer är en fördel här.

Vi hoppas att denna text skall vara till hjälp för alla de som just nu tampas med frågan om de skall studera finska eller inte.

Strid om ord splittrar lingvister

Ett helt vanligt ord blev i helgen föremål för en dramatisk konflikt bland svenska lingvister. Påståendet om att ordet ”uggla” inte, som hittills antagits, är

Genitivapostrof ger dagsböter

Jensen’s Bøfhus blev nyligen anmälda för olovlig användning av genitivapostrof. Denna anmälan är endast en i mängden av apostrofärenden som varje dag väller in. Språkpolisen

error: Innehållet är skyddat!